En budget för Nacka 2014 med tydligt fokus på skolan

Nu är alliansens budgetförslag klart och beslutet om budget för 2014 tas på kommunstyrelsen imorgon måndag. Jag och kommunalrådet Stefan Saläng har förhandlat med de övriga allianspartierna för folkpartiets räkning, och vi har haft några tydliga förhandlingsmål för ögonen.

Först och främst har vi prioriterat skolan och lärarlönerna. Vi vill ha de allra bästa lärarna i Nacka, och är därför beredda att erbjuda högre löner. Både till nya lärare som skall anställas och till alla de lärare som redan finns i våra skolor och utför ett väldigt bra arbete. Kvaliteten i Nackas skolor är hög och vi ska fortsätta vårt arbete med kvalitetsutveckling och förbättringar. Därför är jag väldigt glad för att vi nästan fick igenom det krav vi hade för ökningen av skolpengen till grundskolan. Det märks att folkpartiet ger avtryck i budgeten när grundskolan är den högst prioriterade budgetposten räknat både i kronor och procentuell ökning.

Vi bidrog också aktivt till att äldreomsorgen och dagverksamheten inom LSS kommer att få ökade resurser, att musikskolan och andra kulturverksamheter får stabilare förutsättningar samt att ett arbete sätts igång för att kartlägga framtida behov av fler simhallar i Nacka, och påbörja projektering av dessa både i Boo och i Fisksätra / Saltsjöbaden.

I morgon måndag 21 oktober efter kommunstyrelsen kommer alliansen i Nacka att ha en presskonferens där budgeten i sin helhet presenteras. Efteråt kan jag återkomma med fler detaljer.

En sak är klar - Folkpartiet gör Nacka bättre!

Förskolan en viktig start i livet

Många talar idag om hur skolan skall bli bättre och olika förslag viner i luften. Folkpartiet och Regeringen har genomfört oerhört stora förändringar med bl.a. ny skollag, läroplan, ny lärarutbildning och satt ökat fokus på kunskapsutvecklingen som ju är central. Dessa förändringar tar lång tid att genomföra och ännu längre tid för att ge effekt, men jag är övertygad om att det på lång sikt kommer att märkas på ett positivt sätt.

Jag skriver här på Folkpartiet i Nackas blogg om att en riktigt bra förskola lägger grunden för en riktigt bra skola. Barn har en naturlig lust för livet och för att lära sig nya saker, och detta är en oerhört viktig uppgift för förskolan och skolan att ta vara på. Vi behöver fler utbildade förskollärare som med sin unika pedagogiska kompetens kan upptäcka och ta vara på barnens lust att lära på ett lekfullt och respektfullt sätt.

Det råder en brist på förskollärare, och särskilt i Stockholmsområdet är det på väg att bli ett allvarligt problem. Vi behöver fler utbildningsplatser, fler studenter som söker förskollärarutbildningen och fler förskolor som är beredda att betala en lön som gör att förskollärare vill stanna i förskolan och inte som tidigare söka sig till skolan eller till en helt annan sektor. Kommunerna måste orka med att betala för en bra förskola, för det kommer att löna sig i längden på så många sätt. En bra förskola lägger grunden för en bra skola, och en bra skola är helt avgörande för att Sverige ska utvecklas positivt i framtiden.

Aldrig acceptera extrema ideologier

Jag sitter nu och tittar på ännu en dokumentär om Hitler och koncentrationslägren. Det finns väl ingen epok i världen som är så väldokumenterad och omskriven som andra världskriget och Nazityskland,  och jag har både sett ock läst ganska mycket. Ändå blir jag lika illa berörd och chockad varje gång över hur extremt långt det kunde gå innan omvärlden reagerade och efter lång kamp fick slut på fasorna.

Ni som läst min sida på bloggen "Vem är jag?" har sett att jag arbetat på Judiska sjukhemmet och där träffat och lärt känna en del av förintelsens överlevande. De flesta av dem är nu döda och om några år kommer ingen finnas kvar som verkligen var där. Därför är det så oerhört viktigt att vi aldrig glömmer denna svarta del av Europas historia, och vi får aldrig låta något liknande ske igen.

Bilden ovan är en känd valaffisch från Folkpartiet från 1936, men den är lika aktuell idag. Vi måste "hålla rent" från extrema ideologier som nazism, kommunism och fascism, och vi får aldrig acceptera att främlingsfientlighet eller antidemokratiska idéer slår rot i vårt samhälle.  Detta ansvar har Du och Jag i vår omgivning varje dag, i stort som smått. Låt oss aldrig ge upp för mörkrets krafter.

"Sveriges bästa äldreboende" - ett program som väcker känslor och tankar

Jag har följt Svt:s dokumentärserie "Sveriges bästa äldreboende" och gjort massor av reflektioner med anledning av detta.

Den första tanken som slår mig är förstås hur sorgligt och hemskt det är att många äldre har en så torftig tillvaro och utsätts för felmedicinering och undernäring. Det är illa, inte enbart för att det är de äldre som har byggt upp vårt samhälle och att vi har en tacksamhetsskuld till dem, utan just för att de är människor som helt oavsett vad de har bidragit med eller gjort i sitt liv förtjänar ett bra och värdigt liv.

Nästa tanke är att det faktiskt är möjligt att göra en hel del förbättringar med ganska enkla medel. Främst handlar det om att nyttja den medicinska och omsorgsmässiga kompetens som redan finns på ett bättre och mer systematiskt sätt, samt att komplettera med all annan kompetens som personalen besitter p.g.a. tidigare erfarenheter och fritidsintressen i form av musikalitet, "gröna fingrar", matlagningsglädje, inredningsintresse m.m.


Jag har själv arbetat i äldreomsorgen både som undersköterska och som personaladministratör, och mina erfarenheter är väldigt blandade. På något ställe har jag upplevt direkt ångest för hur stämningen och måendet hos de äldre varit, och från ett annat äldreboende bär jag fortfarande med mig den värme och trivsel som kändes i hela verksamheten. Vilken är då de stora skillnaderna jag själv upplevt mellan ångest och trivsel?

 

Först och främst skulle jag säga synen på de äldre som individer. När man bemöts som en människa med egna intressen, erfarenheter och preferenser har man en mycket större chans att få dessa tillgodosedda än om alla bemöts anonymt. Nästa skillnad jag mött har varit matsituationerna. Självklart är det mycket mer trivsamt med en hemlagad middag i en vackert pyntad miljö än en färglös portion uppslevad från ett värmekärl som levererats från ett storkök på avstånd. Det är inte bara näringsvärdet som avgör. Det viktigaste är att man blir sugen på att äta och att det är trivsamt, och självklart ska man få dricka lite vin till middagen om man vill. Sedan är verkligen miljön viktig. Självklart är det lättare att trivas i en hemlik miljöomgiven av vackra saker än i en institutionsmiljö. Skillnaden kan utgöras av enkla textilier, en vacker möbel köpt på auktion, levande ljus m.m. Sist men inte minst - husdjur kan verkligen göra underverk för en ensam och ledsen människa. Särskilt om man sedan tidigare är van vid att omges med djur.

Det är dags att se över äldrevården i hela landet. Räcker budgeten till för en bra bemanning, även nattetid? Planeras personalens arbetsschema främst utifrån de äldres behov eller utifrån personalens? Vet alla äldreboendechefer vilken samlad kompetens som finns i personalgruppen, och används den?
Hur kan miljön utformas på ett trivsammare sätt? Känner personalen de boende, eller vårdar de dem bara? Utvärderas maten enbart ifrån näringsvärde, eller tillfrågas de boende även om upplevelsen av hela matsituationen?

Just nu sitter 350 Folkpartister från Stockholms län och lyssnar till vår partiledare Jan Björklund.  Som vanligt är han en bra talare och lyfter många intressanta och viktiga frågor. Bl.a. talar han om lärlingsutbildningar, höga ambitioner för skolan, lärarlöner, ungdomslöner och omsorgs- och pensionsutmaningen kopplat till ökad livslängd.

Stockholmskonferensen är ett utmärkt tillfälle för kommunalpolitiker,  medlemmar, riksdagsledamöter och ministrar att träffas och inspireras av varandra. Just denna konferens har också varit ett tillfälle för medlemmar i länet att träffa och samtala med de provvalskandidater som vill komma med på riksdagslistan. Jag är en av dessa kandidater och jag har haft många spännande samtal idag.

Jag kandiderar i provvalet till riksdagslistan i Folkpartiet

Jag är en av kandidaterna i Folkpartiets provval till riksdagslistan i Stockholms län. Om du är medlem i Folkpartiet i länet och anmält dig till Stockholmskonferensen kan du träffa mig där mellan kl 10 - 12.

Om det går bra i provvalet och om medlemmarna på nomineringsmötet i November ger mig förtroendet att stå på valsedeln kommer vem som helst i hela Stockholms län som är röstberättigad ha möjlighet att vara med och rösta in mig i riksdagen. Det skulle vara jätteroligt och jag är väldigt sugen på att förbättra vårt samhälle en liten bit i taget.

Visst behövs aktivism om HBTQ-frågor i Sverige fortfarande

Som så många andra har jag förstås följt och imponerats av Emma Green Tregaros markering och förfärats av Isinbajevas skrämmande uttalande och fördömande av densamma, och jag har utvecklat några tankar om detta och om Rysslands utveckling med Putin på ett annat ställe.

Det är lätt för oss i Sverige att både skratta åt naiviteten i att tro att homosexualitet sprids genom propaganda samt att förfäras över den skrämmande människosynen som ett uttalande om homosexualitet som ett problem visar på. Nog har vi kommit längre än så i Sverige. Betydligt längre.

Jag är både glad och stolt över den förändrade synen på olika sexuella läggningar som sakta men säkert har märkts i vårt samhälle och i vår lagstiftning i Sverige. Det är varken sjukligt eller brottsligt att vara homosexuell, man får gifta sig och adoptera barn som vilket heterosexuellt par som helst och det blir allt vanligare att både kända och okända människor "kommer ut" offentligt eller i sin privata omgivning. Homosexualitet speglas nu även i reklamfilmer och barnböcker som något lika naturligt som heterosexualitet. Detta är jättebra och något vi verkligen ska vara stolta över.

Men innebär det att vi kan luta oss tillbaks att känna att nu är HBTQ-kampen slutförd, Prideparaden är överspelad, alla är lika mycket värda i allas ögon här hemma? Nej, precis som Jesper Svensson skriver i sin blogg Än finns mycket att kämpa för. Även om lagen uttryckligen förbjuder diskriminering p.g.a. sexuell läggning så förekommer det frekvent i verkligheten. Så sent som fram till i våras tvångssteriliserades fortfarande transsexuella i samband med könsbyte. Väldigt många människor tycker än idag att äktenskapets värde devalverades när även homosexuella par gavs rätt att ingå äktenskap. Fortfarande går många ungdomar och oroar sig något fruktansvärt för vilket bemötande de ska få av sina föräldrar och vänner när de en dag "kommer ut". Lagstiftningsmässigt har vi kommit långt, men attitydförändringar går långsamt, och den skrämmande utvecklingen i Ryssland påminner oss om att en utveckling faktiskt kan gå bakåt med fel personer vid makten.

Så, ja Pride behövs fortfarande. Kämpande liberaler som håller fanan för mänskliga rättigheter högt behövs för att driva attitydförändringen lite till. Målet måste vara att det i vardagen både i Stockholm, Bjuv, Kalix och Jönköping är helt naturligt att Lasse kysser Olle på parkbänken, att Ove tidigare har hetat Svea och att Lina inte behöver vara rädda för att farmor ska förskjuta henne om hon tar med sin flickvän på besök.

Fler småföretag vågar anställa om Försäkringskassan övertar sjuklöneansvaret

Många småföretagare skulle vilja anställa fler än idag, men vågar inte p.g.a. den ekonomiska risken vid sjukfrånvaro. Ett litet företag med 1 - 10 anställda är ofta mycket känsligt för sjukfrånvaro. Den dubbla lönekostnad det innebär om vikarie tas in samtidigt som sjuklön betalas ut kan för vissa vara mycket kännbar. I ett sådant läge kan det vara svårt att våga satsa på att anställa någon som tidigare varit långtidssjuk, och detta är en mycket negativ konsekvens, inte minst för de långtidssjukskrivna, men också för samhällsekonomin.

Tanken med att arbetsgivaren har arbetsmiljöansvar för sina anställda och också ansvarar för sjuklön och rehabilitering är mycket god. Med en god arbetsmiljö och ett aktivt rehabiliteringsarbete kan ofta sjukfrånvaron minskas och därmed även sjuklöneutbetalningarna. Men långtifrån all sjukfrånvaro är arbetsmiljörelaterad och de positiva effekterna av arbetsgivaransvaret för sjuklönen uppvägs tyvärr av de negativa konsekvenserna.

Precis som Annie Lööf föreslog i sitt sommartal anser jag att det vore bättre om Försäkringskassan återfick ansvaret för sjuklönen, i ett första steg med den andra sjuklöneveckan och så småningom även den första. Detta är en åtgärd som skulle leda till att fler småföretagare vågar anställa och att fler f.d. långtidssjuka skulle få chansen till ett nytt jobb. Är det något Sverige behöver så är det detta.

Måste man sitta still för att lära sig?

Som engagerad skolpolitiker är jag glad över att vi i Sverige generellt sett kommit ganska långt med att se olika barns och elevers behov av stöd i skolan. Tyvärr ser det lite olika ut i landet med både kartläggning, åtgärdsplaner och genomförande av stödinsatser, men många goda exempel finns.

Dessvärre råder ett tydligt normtänkande inom hela skolsystemet där "en duktig elev" sitter snällt i sin bänk under lektionen, gör och lämnar in sina läxor i tid och "stör" inte sina kamrater. Detta är naturligtvis bra egenskaper att ha i livet, men är det verkligen enda sättet att lära sig? Jag förstår att det för skolans del, som den i huvudsak är uppbyggd, är viktigt att tider passas, arbetsro råder och att alla sitter relativt stilla under lektionerna, och för många barn är det helt nödvändigt med en lugn och ostörd miljö för att de ska kunna trivas och lära sig något. Men passar det verkligen alla? Vore det möjligt att skolan kan möta även de elever som inte passar in i denna norm?

 



Inför skolstarten läggs det mycket fokus på att lära "stökiga barn" att sitta stilla, och detta görs i all välmening. Borde man inte istället lägga allt fokus på att stimulera lusten att lära sig som spontant finns hos barn, så att den lusten är så stor och intensiv som möjligt när skolan börjar? Finns det inte en risk att vi förlorar många talanger, genier och personligheter när vi villkorar stimuleringen av inlärningslusten med kravet på stillasittande?  Hade antalet elever som hoppat av grundskolan eller inte fått godkända slutbetyg varit färre om skolan bättre kunde möta barn "med myror i kroppen" och låtit dem utvecklas och lära på sitt sätt?

Ringrostig

Så har jag dammat av min gamla blogg som jag knappt skrivit några inlägg i alls. Nu ska jag försöka komma igång igen, och förhoppningsvis kommer du att kunna hitta något intressant här snart. Vi ses!